I morse när jag vaknade kändes det som om någon hade kört över mig med en stor lastbil, inte så värst bra alltså. Nu känns det däremot lite bättre, kanske beror på min nya bästis ipren-mannen eller för att klockan är ett. Det brukar ju alltid kännas lite bättre mitt på dagen, jag struntar i vilket det är lika skönt oavsätt anledning.

Simon gick nyss hemifrån för att ta sig bort till ishallen han har nämligen match idag. Såklart är det hemmamatch när jag inte kan komma och kolla, men jag får kolla någon annan gång antar jag.

Efter Simons match så kommer våran lilla plutt hem igen, äntligen! Han har varit borta i nästan en veckan nu, jag tror jag dör. Hoppas bara att jag är tillräckligt pigg för att orka ta hand om honom själv nu på måndag.


Världens sötaste!<3